"Tänk att om 5 månader så har vi en liten här med oss" sa mannen i morse på väg till tunnelbanan. Jaa, tänk! Om 5 månader. Om 5 månader har vi förändrat vårt liv drastiskt. Vi har en liten att ta hand om. En liten som sen blir stor och som vi ska krama, pussa och berömma men också lära tills tiden tar slut. Så fantastiskt men också så märkligt. Hur snabbt det förrändras. Känns nog fortfarande lite overkligt, trots de små pirrningarna jag får i magen. Kanske är det en liten fot, kanske är det en liten hand eller varför inte rumpan som visar att "hallå, jag är här inne!!!".
Jag längtar och det gör mannen också. 5 månader - det är nästan ingenting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar