Igår gick vi in i the famouse 20:de veckan - alltså har vi gått halvvägs om lite mindre än en vecka nu. Den lill* sparkar och sparkar om än ganska timid än så länge. Här om dagen fick jag se hur magen buktade ut av sparken för första gången. Blandade känslor måste jag säga att det blev. Mannen var inte hemma och jag hade precis gått och lagt mig och kände att den sparkade igång. Tänkte att jaa, kanske man kan se det utanför magen så varför inte ta en titt. Helt plötsligt kom det. Putt! Jag måste säga att jag blev road men fick också hjärtat lite i halsgropen och blev lite skrämd. Är ju läskigt är magen får eget liv liksom. Mannen kände för några dagar sedan första sparkarna när han höll handen på magen också. Det känns lovely! Jag vill ju att han också ska kunna känna och se.
Ikväll kommer svärmor och sover hos oss till Juldagen åtmistonde. Julafton firar vi hos oss och juldagen hos mannens ena kusin. Det ska bli mysigt. Ser framför allt fram emot att få ligga kvar i sängen en stund imorgon. Å vad jag ville det i morse.
Förkylningen hänger kvar men det känns som att det går åt rätt håll iaf. Skönt! Dock var natten inte rolig med någon slags känsla av ångestattack. Tror att det har varit lite för mycket för min kropp på kort tid nu så den slog väl ifrån nu helt enkel. Men det betyder att jag verkligen måste ta det lugnt nu.
Igår var vi på mannens mormors begravning. Väldigt fint. Väldigt sorgligt. Men det var en bra och fin begravning. På kvällen samlades vi hos mannens ena moster och åt middag och pratade. En bra avslutning på dagen.
Tänk att imorgon är det Julafton! Nästa julafton är du med - lillpyret i magen - och petar i julgranen med dina små fingrar. Ungefär som katten gör i år - med sina tassar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar