Jag kör med mina apoteket-armband. Stenhårt. Varje kväll. Varje natt. Vill inte riskera att må sämre än vad som behövs. Ibland vacklar jag mellan glädje och rädsla. Från och med nu kommer jag alltid ha ett barn, jag kommer alltid ha ansvar över någon annan människa. Jag kommer ha en underbar liten skapelse att följa genom livet. Är jag beredd? Ibland, ibland inte. Men jag tror på att jag kommer att vara det när stunden då den lilla finns i mina armar är kommen. Längtar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar