Ja det är vad jag och Jersey har idag. Eller ja, bebis är såklart med också. Den har liksom inget val :-) Mannen jobbar hela helgen vilket såklart är supertråkigt.
Badrummet går framåt. Mannen som varit där och kollat säger att det kommer at bli jättebra när det är klart, känns skönt. Det har dock varit några vändor med problem där hantverkarna haft problem med komunikationen som lett till misstag. Men de ska vara utredda nu. Stackars mannen. Han har alldeles för mycket att hålla i huvudet just nu. Jobb, renovering, gravid fru att ta hand om och bebis på väg och så lite annat på toppen. Hoppas verkligen jag uttryckt min tacksamhet att jag har honom. Men jag tror nog han vet om det.
Det kliar i fingrarna. Jag vill så gärna pyssla och fixa med svärmors lägenhet när jag är här. Hon vill själv göra om en del nämligen och jag älskar ju sånt. Men jag vet att det inte går. Skulle jag ge mig på något sånt nu skulle det bli krasch i kroppen på direkten. Men för det slutar det inte klia i fingrarna. Inte lika kul på kvällarna dock då jag befinner mig på en finlandsfärja (inte bokstavligt talat...) Dessutom är vi egentligen rätt trötta på renovering just nu. Har liksom hållt på med så mycket så länge nu att det ska bli skönt att ha allt klart och bara få njuta och vara.
Igår beställde jag skötbädden som jag tidigare skrev om. Kommer att bli så fin i vår nyfixade tvättstuga. Längtar till att få se den på plats.
Bebis grottar runt och vänder och vrider på sig och skickar iväg en och annan spark (om det är med foten eller handen har jag dock ingen aning om de flesta gångerna) väldigt ofta. Nu är det inte långt kvar. Ofta flyger tankarna iväg på den förlossning som kommer närmare och närmare - med blandade känslor tar jag emot tankarna.
En parantes: Igår morse blev jag otroligt irriterad på de människor som skyndar fram framför en gravid kvinna för att ta den tomma sittplatsen på tunnelbanan. Otroligt irriterad. Som tur var vägdes det upp mot hemresan från jobbet då en tjej ställde sig upp och sa "du kan sitta här" så fort jag klev in i gången mellan sätena. Tack snälla människa! Jag ska verkligen verkligen i framtiden tänka ännu mer på att underlätta för de gravida (och såklart de handikappade) när jag reser kommunalt. Jag kräver absolut inte att människor ska lyfta rumpan för mig men att titta på mig och sen småspringa fram till den tomma plats som finns för att hinna före tycker jag är lite väl...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar