Time flies

Med en liten i hemmet finns det inte mycket tid som man prioriterar till bloggen dessvärre. Speciellt inte eftersom mannen fortfarande är hemma med oss också. Det är verkligen superskönt att få så mycket tid tillsammans så här i början även om jag såklart gärna hade mått tipp topp också. Men mår mycket bättre nu. Just nu ligger lilla Niccolina bredvid mig i sin babynest och krumpuktar, sträcker på sig och det börjar bli dags att plocka upp henne. Mystjejen! Tänk vad man älskar henne. Går inte att sätta ord på!

Trött, tröttare tröttast men full med kärlek

Så har det hunnit gå hela 10 dagar sen lilla Niccolina kom till oss. Tiden går så fort!  Mycket händer hela tiden.

Förlossningen. Jo det blev en komplicerad förlossning. 48 timmars värkarbete där jag lyckades få feber på sluttampen och det hela slutade med akut kejsarsnitt. Kort och gott. Jag hade en infektion i kroppen och kroppsliga komplikationer gjorde det problematiskt för värkarbetet mot slutet. Den cysta som upptäcktes på första ultraljudet hade gått och växt till sig och blivit stor som en apelsin - och den ställde till det för att komma till krystvärkarna. Enkelt förklarat. Inte nog med det lyckades jag dra på mig ytterligare en infektion i livmodern som jag nu behandlas för. Vi fick ligga kvar en hel vecka innan värdena sjunkit så pass att de ville släppa iväg oss. Än är jag inte helt frisk och jag är sjukskriven i ungefär två veckor till. Jag är glad att Niccolina mår bra. Mycket mycket hellre att jag mår dåligt än hon. Men det var/är en pers. Mannen har varit guld ärd och tagit hand om både mig och lillan. Första dagarna kom jag knappt ur sängen vilket gjorde att han fick göra allt utom att amma henne. Tur att jag hade den närheten till henne i alla fall. Nu är det så skönt att vara på hemmaplan och just precis nu ligger mannen och lillan och slumrar på var sin sida om mig. Rofyllt! Kärlek!

Igår var Mary på besök och vi blev nästan överösta med saker. Blommor, kläder, ballong och fika. Behövde inte göra någonting. Underbara Mary. Tack! Så roligt att träffa henne också. Var länge sen. Känns skönt att få träffa lite människor igen efter att ha varit "instängd" mellan de fyra sjukhusväggarna en hel vecka. Nu har vi bokat in lite besök från nära och kära framöver och det ska bli så roligt att få visa vårt lilla underverk!

Tack för att du kom till oss Niccolina.